Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, dÀr olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhÄllanden har en framtrÀdande roll. Det övergripande syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förÀndringarna i markanvÀndning avseende vÄt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr pÄ Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotlÀndska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvÄrds-intressen, men visar ocksÄ pÄ en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur mÀnniskors olika idéer och vÀrderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan pÄ det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen stÀndigt nÀrvarande.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angÄende barnperspektiv och barnets bÀsta inom den sociala barnavÄrden genom att jÀmföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavÄrden. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som bÄde teori och metod, av de ovan nÀmnda dokumenten. Resultatet sÀger mig att den forna diskursen framhÀvde vÄrdnadshavarnas rÀttigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rÀttigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsÀkra ett barnperspektiv framhÄlls vikten av delaktighet.

Prostitution har varit ett stÀndigt aktuellt Àmne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebÀr. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. VÄrt syfte Àr att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska stÄndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys pÄ tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten.

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra hur undervisningen i moderna sprÄk kan se ut pÄ en Montessoriskola. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vad jag som sprÄklÀrare har att lÀra av de pedagoger som undervisar i moderna sprÄk pÄ en Montessoriskola. Arbetet innehÄller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda pÄ en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas nÄgon speciell didaktik för undervisningen i moderna sprÄk i Montessoriskolan, men att den lÀromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för sprÄkinlÀrningen..

I denna uppsats undersöker jag hur och i vilken utstrÀckning den svenska utbildningspolitiska diskursen i riksdagen prÀglas av neoliberalismen Ären 2008-2012. Neoliberalismen konceputaliseras utifrÄn den franska sociologen Pierre Bourdieus begrepp doxa och hans teorier om neoliberalismen som en doxa samt tidigare forskning om neoliberalismen. Det materialet som undersöks för att analysera den svenska utbildningspolitiska diskursen Àr utbildningsposten i de Ärliga budgetdebatterna Ären 2008, 2010 och 2012. För att ordna analysen av materialet anvÀnder jag mig av diskursanalysen som metod; i analysen undersöks specifikt tvÄ diskurser som dominerar i det undersöka materialet. Dels diskursen om kunskapsmÀtningar, dÀr PISA-undersökningen dominerar, samt diskursen om skolans ökade segregering.

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska lÀromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod anvÀnder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehÄllet i lÀromedlen struktureras utifrÄn en vÀsterlÀndsk/kristen syn pÄ religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna Àr organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bÀr pÄ kristna vÀrderingar, och kristendomen Àr den religion som fÄr överlÀgset mest utrymme.?Vi? framstÀlls som en enhetlig grupp som i första hand Àr just kristna, men Àven vÀsterlÀndska, i betydelsen moderna, demokratiska och jÀmlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrÄn ?VÄr? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss sjÀlva utifrÄn ?De Andra?.

En analys av den idrottspolitiska diskursen i Sverige. Med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus sociologi..

Studien omfattar intervjuer med pojkar i Äk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna sprÄk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna sprÄk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina sprÄkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekrÀftar tidigare ?internationell forskning som uppmÀrksammar att antalet pojkar som lÀser frÀmmande sprÄk sjunker reellt nÀr Àmnet inte lÀngre Àr obligatoriskt. VÄra intervjuer med pojkar i Äk9 beskriver en liknande uppfattning dÀr eleverna vÀljer moderna sprÄk i Äk6 för att de anser att de mÄste göra ett sprÄkval, alltsÄ uppfattar Àmnet som obligatoriskt, och senare tar lÀtt i ansprÄk möjligheten att hoppa av sprÄkstudierna.

Denna uppsats förser lÀsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benÀmnas som, ?framgÄngslitteratur?. Med detta menas litteratur av rÄdgivande karaktÀr som riktar sig till mÀnniskor som vill gÄ frÄn att mÄ bra till att mÄ bÀttre, till att bli mer framgÄngsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av sjÀlvhjÀlpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vÀnder sig till personer som vill gÄ frÄn att mÄ dÄligt till att mÄ bra eller bÀttre.

Svenska befolkningens hÀlsa började pÄ allvar att uppfattas som en samhÀllelig angelÀgenhet redan under 1700- talet och idag tar det sig uttryck i bland annat mÀtmetoder som BMI (Body Mass Index), vilket avser att undersöka befolkningens hÀlsa. Inom BMI omrÄdet kan en brist pÄ forskning upplevas pÄ bland annat BMI:s pÄverkan. MÀnniskan tillbringar allt mer av sin vakna tid till medier, bÄde professionella och privata aktiviteter fyller mÀnniskans liv och dessa genomsyras av medietexter, mediebilder och kommunikationstekniker av olika slag. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur BMI diskursen utspelar sig vid lÀsarkommentarer pÄ internetbaserade tidningsartiklar. Metoden som anvÀndes i undersökningen var diskursanalys dÀr lÀsarkommentarer pÄ internetbaserade tidningsartiklar analyserades.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i moderna sprÄk ser pÄ L2-elevers möjligheter att lÀra sig ett modernt sprÄk pÄ grundskolan. UtifrÄn en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lÀrare i moderna sprÄk pÄ grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna betonar flera olika förkunskaper och förutsÀttningar för att L2-elever ska fÄ börja lÀsa och kunna lÀra sig moderna sprÄk. Dessa Àr kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra Àmnen i första hand. LÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och vem Àmnet moderna sprÄk Àr till för Àr ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att vÀlja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna fÄr möjlighet till.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Efter den 11 september 2001 har det i vÀst blivit mer accepterat att göra negativa uttalanden om islam och muslimer i diskurser. VÄr tes Àr att ledarsidorna i Jyllandsposten Àr ett exempel pÄ en sÄdan diskurs dÀr muslimer framstÀllts som de Andra och ses som fundamentalt olika "danskarna". Syftet med denna studie Àr att undersöka diskursen om islam/muslimer pÄ Jyllandspostens ledarsidor Är 2000-2005. Detta görs genom en kritisk diskursanalys, utifrÄn postkolonial teori. Vi undersöker Àven om diskursen kan sÀgas vara en rasifierad diskurs, och hur diskursen har förÀndrats sedan Är 2000.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.